onsdag 19 januari 2011

Meditativ tisdag

Det var en lång tisdag igår. Först jobb, sen massage och sen jobb igen. Massagen var fantastisk som alltid. Det är väldigt skönt att märka att den ger resultat. Det knäppa är förstås att det är först när jag är utan den som jag märker hur mycket jag behöver den. Men nu har jag förstått det till slut, så nu är det kontinuerligt. Massörskan sa igår att höften faktiskt inte var sned, för första gången på ett år som jag inte var det innan hon började. Andra små saker hittade hon dock. Några knutar i nacken som orsakat min huvudvärk till exempel. Väldigt skönt att bli av med dom och med dom huvudvärken!

Ibland medan jag får massage så hinner jag börja tänka på en massa annat och sen plötsligt så är massagen över och jag som inte ens hade hunnit landa på massagebänken... Tusan! Som att känna det som att jag fått massage men inte varit medveten om det. Som att ha fått massage under narkos?! He he. Nåväl, igår bestämde jag mig för att vara medveten. Hela (nästan) timmen var jag vid fullt medvetande ;) På detta sätt förlängde jag massagetiden avsevärt, en tanke smög sig in efter en lång stund - Ska jag påpeka att hon måste kolla tiden för nu måste det ha gått mer än femtio minuter? Jag förträngde snabbt det och fortsatte känna efter och ta emot.

Det hade inte gått mer än mina minutrar på bänken, det bara kändes så för att jag denna gång var i nuet. De tidigare gångerna har jag kunnat tänka att jag nog fått för kort tid, fast det hade jag förstås inte... Så nu har jag lärt mig, åter igen, att det lönar sig med medveten närvaro. :)

Efter middag, läxläsning, disk och plock så var det dags för stallet igen. Varje tisdag så är jag allmänt medtagen, smått illamående och humöret är lite upp och ner. Sen kommer jag ihåg varför. Just det, stallet idag. Kan jag verkligen? Ska jag verkligen? Men hur ska jag klara det? Jag som är så trött idag. Om jag är såhär trött idag, hur trött kommer jag då inte vara imorgon? Sen blir jag lite upprörd, här kommer jag och försöker förstöra allt för mig! Never! Glöm det! Jag tycker att det är roligt, det ger träning och faktiskt så är det meditation att göra i ordning hästen och att rida den. Som jag skrivit tidigare, det går inte att tänka på annat än det man gör just där och just då. Men det viktigaste av allt, jag tycker ju att det är så roligt!
Hur kan jag glömma det varenda gång?

Denna ridlektion hade jag en enormt stor häst, en tinkerhäst. Hon är stor, mycket man, mycket hovskägg. Hujedamig. Väldigt snäll häst och allt gick bra med att göra henne i ordning. I ridhuset fick jag ställa mig på en stol för att lyckas kliva upp! Och väl på såg de andra väldigt små ut (okej, kanske tog i lite med det sista;)) Allt gick ganska bra men jag fick jobba hårt, i trav var hon väldigt pigg och jag fick kämpa otroligt mycket för att hitta ett lagom tempo. Första omgången gick det inte alls bra, hon testade mig väldigt mycket. Armar och händer glödde, åtminstone händerna. Måste skaffa handskar till nästa gång! Jag var lite besviken efteråt av någon anledning. Tills ridläraren sa att jag måste ju se det på det sättet att där har jag ju nåt att lära, med de tidigare hästarna har det gått ganska smidigt. Det är ju helt rätt! Klart det är så, med denna häst går ju min utveckling framåt och jag får jobba och kämpa och nöta in allt jag hinner med. Att det vänder fort när jag kan se saker i rätt ljus.


Bilden ovanför råkade jag hitta någonstans på nätet, den är så söt! Jag tyckte dessutom att den visar hur jag kände mig igår kväll kring 22-tiden ;)

Stora delar av dagen har med andra ord varit en väldig massa träning i tänk! Vad jag redan visste var ju att tankar gör stor skillnad. Oavsett vad det handlar om. Jag hade bara hunnit glömma bort det.

Så min läxa till mig själv för den här veckan blir att tänka roliga, glada, uppmuntrande tankar!

Kram!

1 kommentar:

millandante sa...

Vad härligt att få massage!!
(är själv gift med en massör:)

Och det där med tankarna, ja de styr allt tror jag, men man behöver liksom påminnas ibland!

Kram