Det är en sak som gnager mig... Säger man verkligen så? Nåväl. En dag när jag hämtat T från dagis så bönar och ber hon om att få åka till en kompis som hon aldrig varit hos tidigare. Till slut så säger jag ok, hon får ringa och höra om det går bra med ett besök.
En stund senare så har hon talat med kompisen och hennes mamma och det skulle gå fint. Vi käkar middag i godan ro. Då hade jag ingen aning om vad som skulle inträffa framöver.
Vi åker iväg till kompis A och plingar på dörren.
När de öppnar och vi stiger in i hallen så är det nästan så jag måste sätta mig ner. De bor i mitt hus!!! Jag blev fullkomligt tagen av allt jag såg. Ljuset var perfekt, färgerna var perfekta, planlösningen (så långt jag såg) var perfekt. Det jag drömmer om, det lever de i! Det var ljust, öppet och allt vara bara...bara helt underbart...
Kan man fråga bara sådär om man kan få flytta in? Eller hur frågar man på ett fint sätt om de skulle kunna flytta och jag tar huset? ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar