Hela helgen har gått åt till att bara ladda batterierna och ha det ledigt! På fredagen åkte vi hela familjen till Luleå. Efter en lång arbetsvecka kände vi att det fick vara nog! Ingen skulle laga middag denna dag så vi styrde mot Waldorf. Insåg på vägen dit att det var fredag och kanske inte skulle finnas ledig bord. Men barnfamilj som man är och med vissa barn som gärna äter tidigare så hoppades vi få plats. Och jadå, vi fick ett bord. Men när vi sitter där och väntar på maten, kanske en kvart efter vi satt oss så blev andra avvisade för att det var fullt. Så vi hade tur som kom när vi kom.
Barnen åt som hästar. Vi åt som hästar. Ingen orkade någon efterrätt. Sedan tog vi en runda på Smedjan men fyndade inte så mycket.
Sedan spenderade vi kvällen i soffan, kollade på Idol. Barnen belägrade vår säng och kollade på en film. Några chips hann de också få i sig. Dock inte i vårt sovrum! De fick glatt knalla in till vardagsrummet och ta några. Vår minsta lilla tjej verkar ha någon medfödd ordning och reda... Jag har ingen aning om vart det kommer ifrån, är det vårt barn börjar jag nu undra... Hon hämtar ett och endast ett chips i taget, endel gånger hann hon inte mer än in i hallen innan det var slut. Då bara vände hon och hämtade ETT chips till. :)
På lördagen handlade vi ett spel till x-box, ett som till och med jag blev glad över att köpa! Det heter Lips och det är alltså ett sjungspel, som karaoke. Jag sjunger definitivt hellre än bra men vansinnigt roligt är det! Ungefär resten av helgen gick åt till att sjunga :) Barnen sjöng massor, jag och Lars sjöng massor. Och gissa vem som vann gång på gång på gång på gång! Jag har tydligen vibrato i min röst...
Söndagen var vi återigen in till Luleå en sväng, jag fyndade en rock på Lindex. Några pennor till barnen blev det också.
Måndagen ägnade åt jobb samt första basketträningen för F. Det gick fint men i slutet när de skulle prova spela lite blev det lite svårare. Hon var rädd för bollen för att den var så hård så där fanns ingen större lust att försöka vara med alltför mycket. Det kommer nog framöver. Jag håller tummarna för att vi inte ska behöva tjata för att hon ska fortsätta gå dit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar