Senaste tiden

Det tar sådan tid att fundera över saker och ting. Ibland glömmer jag bort att göra saker för jag tänker för mycket på dom... Låter ju helknäppt. Jag har dessutom alltid haft bilden av mig själv som tänker efter före, kanske är jag ändå inte sån? Eller så tänker jag efter före men sen hinner jag glömma det igen. Fast ibland så märker jag att jag inte är säker på om jag har tänkt saker jag måste säga eller göra men jag minns inte om det stannade i tanken...

Det var ju där det kommer in det här med medveten närvaro. Allt blir verkligen så mycket lättare och roligare och intressantare när jag är i stunden istället för att tänka på allt som hände igår eller det som jag skulle vilja händer imorgon. Det känns som att endel har mer tid än vad jag har men när den tanken dyker upp så stoppar jag (numera) mig själv och informerar om att jag har e x a k t lika mycket tid som alla andra. Jag måste bara lära mig (återigen) att använda tiden!

Vad mer? Jo just nu stör jag mig på alla som skriver/säger "man" istället för" jag". Varför då??

Jag måste slå ett slag för ett uttryck från förr som jag känner att jag behöver väcka till liv igen. Det handlar om människor som tar sig all rätt i världen att tala om för andra, eller ännu värre bakom ryggen på andra, hur de ska leva sitt liv och vad som är rätt och fel. Eftersom att jag nu faktiskt har vuxit upp (igen...) och insett att endel människor aldrig kommer spräcka bubblan (och komma ut i verkligheten) så känns det vääääldigt skönt att kunna lämna dom där dom är!

Det är något jag och min vän talade om och som jag levde starkt efter för några år sedan. Jag tror att vi varje samtal fick in det där uttrycket. "Jag lämnar ... där h*n är"

Och så har jag testat göra coleslaw för första gången på många många år. Jag hade glömt hur gott det är! För att inte tala om hur enkelt det är att göra, dessutom så passar det till ta mig tusan allt. Jag avslutar med receptet, coleslaw lchf. Lagom trevligt och avslappnat. ;)

Coleslaw

7 dl finstrimlad vitkål

1 finstrimlad röd lök

1 dl majonnäs

2-3 tsk dijonsenap

1 dl creme fraiche

salt och svartpeppar

Så såg grundreceptet ut.

Det är bara att blanda ihop allt och låt det gärna dra till nästa dag, den blir bara godare!

Jag modifierade receptet litegrann, jag rev ner två morötter och satte då lite mer creme fraiche. Sedan så pressade jag också ner lite limesaft. Jag hade heller ingen dijonsenap så den ersatte jag med en annan, en sötstark version som jag inte minns vad den heter. Eftersom att tanken var att även barnen skulle äta den så valde jag att använda en halv rödlök, dock var den ganska stor. Så jag räknar den halvan som en rödlök modell normal. 

Det blev verkligen supergott! Maken och äldsta dottern älskade den som den var. Nästa gång så tror jag att förändringen blir att jag drar ner på mängden majonnäs, jag skulle tro att jag halverar den. Vi får se hur den känns den dagen.

Och en liten påminnelse: Det som är rätt för mig är rätt för mig, oavsett hur fel det är för dig.