Det är ju oundvikligt det här med vintern. Den här hösten känns det lite lättare än förra. Bland annat på grund av att minsta tjejen nu är enklare att klä på. Inte rent praktiskt att just dra på henne kläderna men nu är hon ju så rörlig att det är lättare att veta vad som passar köldmässigt att klä henne i. De äldsta klär ju som vanligt på sig själva och kan själva känna efter om de behöver mer eller mindre kläder.
Det är fina dagar dessutom när det är lite lagom kallt, som nu känns väldigt kallt för att jag inte är van. Men jag vet ju att graderna kommer sjunka så jag passar på att ändå gilla när det bara är några få minusgrader. För snart är det många minus och en massa snöskottning. Jag gillar förstås snöskottning. MEN. Snön har ju en konstig tendens att singla ner även när jag ska till jobbet eller när vi är sjuka. Det gillar jag inte. Men det får gärna komma snö när jag är ledig och har tid att skotta.
Så tänker jag dessutom på vännen som ska pulsa omkring i snön med kryckor och vad?, en säck kring sitt nyopererade ben? Stackarn! Henne tänker jag på när jag tycker nåt är jobbigt...för det är ju ingenting motför hur jobbigt alla sysslor är för henne! En annan vän är ensamstående på veckorna, jag tror inte att snön visar henne någon hänsyn heller och väntar med att falla ner tills helgen... Så synd om mig är det ju inte. Men jag kommer klaga någon gång ändå. Fast tyst, för mig själv.
En ny härlig vecka ligger framför oss! Glad måndag :)
2 kommentarer:
Många kloka ord från en klok syster. Njut av livet! Men visst måste vi alla få gnälla av oss lite nångång trots att vi har det så bra generellt.
Kram från livsnjutaren :))& gnällfian :((
Ja det är väl så, ibland måste man få gnälla lite också fast det överlag är bra! Det funkar bra att skriva av sig också!
Kram!
Skicka en kommentar